Vi är hemma igen efter ett ljuvligt dygn på hotell and then some. Vi har ätit otroligt gott, sovit … okej pga överbefolkade sängar, gjort lite julshopping och sett så mycket vackert julljus att vi fått tårar i ögonen.
Här står vi utanför hotellet och är precis på väg till Illums Bolighus som är mitt favoritställe när det kommer till att hitta julinspiration. Med oss hem kom bland annat en stjärna som vi ska sätta i toppen av den ekologiska gran som vi har beställt och som kommer hem till oss imorgon. Vad Olof pysslar med på bilden är oklart men han var på betydligt bättre humör än vad den här situationen ger sken av.
Det som alltid slår mig när vi gör såna här saker är hur expanderbar tiden är. När vi är iväg så här tillsammans så är det som att tiden som i normala fall går utan att lämna några spår plötsligt gör inget annat än lämnar just spår. Jag minns liksom allt av det här senaste dygnet, till skillnad från hur en annan genomsnittlig dag ser ut. Och jag förstår ju att man inte skulle orka uppleva så här mycket som vi har gjort idag varje dag, men att strössla livet med minnesvärda dagar mår jag så bra av. Det blir liksom ett sätt för mig att hålla ångesten över den rusande tiden stången. Förutom att jag får fina minnen och upplever härliga saker menar jag. (Alltså nivån av KNÄPP jag är på så ofta? Jag orkar inte.)
