Nej men jag fortsätter väl att skriva ovesäntligheter i min ensamhet. Sånt som att jag först nu förstått att Historieätarna är tillbaka i november! Jag jublar högt inuti alltså jättehögt för att kompensera att jag inte orkar visa så mycket utåt. Jag har ju jobbat hela dagen och är inte någon maskin. Vidare insikter: att det rimligen inte är så långt kvart till att både Så mycket bättre och På spåret börjar igen? PERFEKT! Helgerna är underhållningssäkrade för en lång tid. Och! Detta om något borde ju få oss att till sist komma loss och köpa ny soffa? *håller tummarna hårt* *så hårt att dom vitnar*

Och på tal om På spåret. Kvällens höjdpunkt var när jag läste igenom hela Jesper Rönndahls instafeed och nu kommer bli cirkus 150 år gammal. Ändå fint att veta att jag kommer att få träffa mina barnbarns barn. Tack Jesper!

Och på tal om barn. Ikväll bar vi in en av barnens sängar till vårt sovrum. Det här att sova fyra personer i en dubbelsäng är ju inte hållbart i längden så nu testar vi att gå från 180 cm 260 cm säng för att se hur det går. Vid nattningen fick vi eventuellt en försmak? En person hade ca 220 cm för sig själv och där sov han rätt så gott. Snarkade trivsamt och sånt. På övriga 30 cm låg en av dom andra personerna med två barn draperade över mig, sig, menar jag.

Och på tal om det så ska jag väl sova nu då. Måste bara sluta skriva. Så då gör jag väl det. Nu. Då.