Vi har gäster här ute i viken nu. Mina föräldrar är här, och igår var även min syster och min bror och hans familj här. Det är en sån otrolig lyx att ha ett sånt här ställe där vi alla kan samlas och skapa sommarminnen ihop. Det var min pappas födelsedag igår och vi åkte på en dagskryssning mellan Kapellskär och Åland. När vi återvänt till hamnen igen åkte vi alla tillbaka till stugan där vi dukade upp en festmåltid. Och medan barnen lekte med varandra skrotade vi andra bara runt och hade det allmänt bra. Trots att vädret inte ens skulle kunna klassas som okej så hade vi det harmoniskt i vår lilla stuga. Det är väl något med sommarstugor som gör att humöret och ambitionerna är förlåtande mot allt?
Jag älskar att ha gäster här ute och den här sommaren har det varit extra fint när det kommer till sovarrangemangen. Inne i vårt stora sovrum har vi blåst upp en sån där stor luftmadrass och ställt den intill vår dubbelsäng. Den passar in helt perfekt där och skapar en enda jättestor säng där vi alla sover (eller inte alla – jag, Ulf och barnen är vilka jag menar) bekvämt intill varandra. Barnens sovtider är sådär lite semestrigt på svaj så allra oftast går vi och lägger oss samtidigt allesammans och det har blivit det bästa jag vet. Att få somna tätt intill en varm liten barnkropp och ligga och lyssna på båda mina barns andetag innan jag själv somnar är en gåva.
Jag vet inte hur många gånger jag har legat på vår säng med altandörren på vid gavel den här sommaren och tittat på regnet som studsat på altanen. Och kanske är det just att vädret har varit så opålitligt som gör att tankarna har varit så enkla att tänka här ute? Gråmulna dagar är som gjorda för eftertanke och stillsamma funderingar. Sakta men säkert formulerar jag meningarna som handlar om vår framtid. Jag ser fram mot den.
4 comments
jag tänker också att det är något med att ha barn som tvingar en att vara i nuet vilket också gynnar tänkandet. Jag som går på barnvagnspromenader varje dag märker också att det är något med att promenera, när bebisen sover och man lyssnar på något i lurarna, som får tankarna att sprida sig så som de aldrig har tid att göra i vanliga livet.
ja! gudars vad många tankar jag tänkte under alla dom där barnvagnspromenaderna. i början, när tvillingarna var nya och mycket små och allt snurrade så fort så såg vi (jag och Ulf alltså) alltid till att gå minst en av dygnets alla promenader tillsammans. det blev liksom vår enda yta där vi kunde prata med varandra utan att bli störda av tusen bebisrelaterade saker. heh, det där mindes jag knappt förrän du skrev det. tack för påminnelsen! <3
Hej! Jag är en trogen bloggläsare sen jag hittade dig och alla korv med bröd-bilder på instagram! Jag har just spenderat förmiddagen med att läsa igenom kategorin Tvillingarna 13-15 månader då jag har en (OBS bara en) sån hemma! Du har och har så länge haft en så himla fin blogg! Ibland kan jag längta efter att läsa om vissa inlägg (som det om hur ni blev gravida) som man längtar efter att läsa om en favoritbok. Det vara bara det jag ville säga.
Ha en fin dag!
Åh Camilla! Tack för världens finaste kommentar! Jag blir alldeles varm och lipfärdig på samma gång, i en mycket härlig mix. Och HAHAHA ja HERREGUD vad vi åt korv med bröd där ett tag! Trots den enorma mängden bilder jag instagrammade så skulle jag ändå uppskatta det till att det enbart var hälften av alla våra kmb (Korv Med Brödmåltider) som hamnade där :))))