För ett par veckor sedan, innan vi hade facit på hur sämst ett sommarväder egentligen kan vara, gjorde vi en utflykt till Häringe Slott eftersom prognosen sa att ”det skulle komma lite moln” under dagen. För att förtydliga: då tänkte vi att det var bra med en aktivitet som utspelade sig inomhus.
Nå, det blev en jädrigt fin utflykt skulle jag vilja skvallra om på förhand men ironin i att vi tyckte att den där dagen var en halvrisig sommardag alltså. Med tanke på att Greta är barbent och Olof inte har fingervantar på sig så skulle jag säga att det där var en bra dag Men Hur Som Helst:
Vi började besöket med en lunch som var helt okej och sedan utforskade vi salongerna.
Vi hittade ett lekrum som gjorde oss alla mycket upplivade. Att ett slott har ett lekrum gör en ju på gott humör dagar som dessa.
Lekrummet var även utsökt dekorerat och jag gissar att detta har fungerat som garderob en gång i tiden. Jag läste för övrigt flera medryckande texter om slottet och dess slottsfru (som var minst sagt excentrisk) men eftersom minnet är en mycket bedräglig vän nu för tiden kan jag inte berätta det minsta om allt häpnadsväckande för er. *ledsen smiley*
Desto gladare smiley känner jag när jag tittar på den här bilden på Greta. Gudars vad hon gillade lådan med utklädningskläder som hon hittade.
Aja. Sen spelade vi lite biljard.
Barnen blev så sjukt ägda. Att jag vann är kanske inte så konstigt eftersom dom knappt nådde upp till bordet samt inte förstod det minsta av mina instruktioner men ändå. En vinst är en vinst.
Efter biljardförlusten (som hon inte ens verkade medveten om) tog Greta sig an schackbordet.
Och det gjorde Olof med. Och jag började fantisera om vad de kommer att ha för intressen när de blir äldre? En av mina vänner har en son som är grym på schack och det var väl det som jag kom att tänka på där på slottet. Som fick mina tankar om framtiden att ta fart.
När vi kände oss klara med slottets interiörer tog vi oss an dess exteriörer.
Vi hade inte med oss några badkläder men annars går det faktiskt fint att bada där om man vill mot en avgift.
Med blöta fötter gick vi sedan tillbaka.
Barnen tumlade runt lite på gräsmattorna och vi sa till varandra att ”åh vilken fin dag vi fick oss på Häringe slott”. Sen åkte vi hem och så var det med den familjeutflykten.
Ps. Inte heller den här gången har jag fått betalt för att skriva detta. Se det som ett tips från ett självutnämnt utflyktsgeni, för nog är jag där och nosar på geninivån igen va? *blink*




2 comments
Du är inte bara ett utflyktsgeni utan även ett motivationsgeni =) Blir alltid så motiverad och peppad på mycket av det du skriver om. Älskar hur du fotar och gör bildcollage med text till i din blogg, tänker vaaarje gång att jag ska göra så till mig själv för att ha som minnen och spara. Tack för världens bästa blogg!
Jag bor alldeles i närheten (Nynäshamn) och tänker ofta på hur häftigt det är att ha ett sådant toppenställe precis runt knuten. (Nåja, alla sträckor är relativa när man bor så här långt ut…)
Vi var där och sov över i våras, så himla lyckat: http://resfredag.se/slottsweekend-pa-haringe-slott/ På önskelistan står nu en Afternoon tea där någon gång, fatta vilken dröm!