Barnen är på förskolan nu och alltså friska igen. Men det blir alltid speciellt efter såna här perioder. Då vi varit tillsammans MYCKET och till och med sovit tillsammans. Lilla Greta är så ledsen om mornarna. Hon vill inte gå till förskolan. Hon vill bara vara med mig. I morse, när jag skulle gå från förskolan, kramade hon mig så hårt och viskade:
– Jag vill inte att du ska gå mamma. Jag kommer sakna dig så mycket.
Hennes ögon var rödkantade och fyllda med tårar.
– Greta, svarade jag, det är okej att sakna och jag kommer att sakna dig med. Men sen kommer det att bli så fint när vi ses igen.
Hon kramade mig ännu hårdare.
– Du kanske kan säga till dina fröknar att du har det tungt idag. Att du längtar mycket, så kan dom hjälpa dig.
– Nej, jag kommer inte att säga något. Jag kommer bara känna det här, viskade hon och pekade på sitt bröst.
Den känslan som man hamnar i efter en sån lämning. Den är svår.
9 comments
Ooo vad jag känner igen mig. Min son sa: jag får såå ont i hjärtat när du lämnar mig mamma.
Fy vad det känns!
Ja verkligen. Det där ömmande hjärtat smittar av sig, inte sant? Det känns ändå lite lättare när man vet att man inte är ensam om sina känslor (mamma till mamma menar jag) så tack! <3
Det är hemskt. fy fasiken vad ledsna lämningar hänger kvar i hjärtat. Hoppas det blir lättare snart! Trivs hon och har det bra sen under dagen?
Det hoppas jag med och det tror jag nog också, att det blir lättare alltså. Vi har ju hamnat i något slags lov-känsla-läge här – det är som att vi inte riktigt har kommit igång sen jullovet och under de senaste två månaderna har vi varit mer med varandra än i fsk. Så jag fattar ju verkligen känslan hos henne. Och sen, viktigast av allt: jag vet att hon har det bra på förskolan och att hon trivs. En minut efter att jag har gått är allt bra igen … för henne, hos mig sitter dom tårfyllda ögonen kvar på näthinnan resten av dagen.
Lilla hjärtat! ❤
ja! Lilla lilla hjärtat!
Men åååh :°-(
Precis så! Precis så.
<3
Men vad fint att hon kan uttrycka sig så.