Vi är i viken. Vi har i och för sig varit det så där lite till och från i ett par veckor. Men nu har jag semester på riktigt så det blir mer till och mindre från framöver tror jag.

Här om kvällen, det kan ha varit igår? gick vi ner till havet fram på kvällen.

Ljuset och himlen och färgerna var så dramatiska. Och det var vackert så det knep.

Vi gick ut på bryggorna och tittade på båtarna och fiskarna.

Vi klättrade lite i träd.

Och hamnade till sist på vår lilla badplats.

Och ljuset va. Ljuset var helt himla magiskt.

Greta hade råkat smutsa ner sig och tog sig an uppgiften om att få tightsen rena med stor beslutsamhet. Allt kändes väldigt Linus-Ida och Madicken jag sär jag sär att det var en härlig sak att få en förnimmelse om där nere vid havet.

Jag plockade blåbär med kvistar och allt.

Som jag gav till barnen, och dom åt dom i en rasande fart. Och medan solen sakta gick ner bakom kobbar och skär gick vi hem till vår lilla stuga, tände en brasa och lyssnade på vinden som susade i björkarna genom de öppna altandörrarna. Livet är fint. Bra fint.