I fredags åkte vi ut till viken, som ni vet. Och även om det var lite kyligt i luften så sken solen och vi grävde oss ett potatisland på tomten.

Det här är potatisarna vi satte: Amandine, Cherie, Marine och någon sista variant som också började på M.

Jag sprätte runt på tomten och tittade över vårt bestånd av diverse. Svartvinbärsbuskarna som jag beskar och Ulf band upp förra helgen till exempel. Såg bra ut.

Lavendeln som vi köpte förra året och grävde ner i jorden (typ där vi nu gjort ett potatisland) för att se om den skulle övervintra. Det gjorde den och nu skjuter den tusen nya gröna väldoftande blad. Jag älskar att det funkade att göra så här.

Innan vi åkte ut till viken så hittade jag en drake som jag eller Ulf köpt någon gång, i ett annat liv känns det som. Nu tog jag med den och satte ihop den och fy TUSAN vilken fin grej det var att flyga drake. Det ska bli min nya grej tror jag. Och Olofs pepp = också mycket fin.

När det var dags för middag fick jag hjälp av min vanligaste hjälpreda i köket just nu. Fast i Elsaeditionen. Det här är förresten klänningen som hon valde i leksaksaffären som belöning för att hon druckit sin medicin så bra. En parentes bara. Hennes nya grej just nu är att skära potatisen som skall kokas i mindre bitar.

Till middag grillade vi och jag gjorde säsongens första men knappast sista potatispaket med örtsmör som vi la på grillen.
Och så det här vinet va! Vi öppnade en flaska som jag köpte på en delikatessaffär i Malaga. Vinet var ekologisk, kom från Ronda och var så gott att jag svimmade. Life goal: åka tillbaka och köpa en flaska till. Minst.

Nå. Det blev lördag och vi gjorde en utflykt i vår vik. Upplivande var: att hitta förgätmigej i dikesrenen.

Oupplivande var: att det var så sabla kallt.

Och grått! Herregud. Jag tror aldrig att jag sett vår vik så här grå.

Men vi gick in i skogen.
Och ps. Jag har inte fått en sån vältränad ryggtavla som man skulle kunna tro när man tittar på den här bilden. Detta är bara resultatet av en t-shirt, en långärmad tröja, en stickad tröja samt yllekofta under jacka.

Efter en kortare promenad kom vi fram till vår utkiksplats men där höll vi på att blåsa bort tamejtusan.

Vi skrek ett vårskrik i alla fall. Det var skönt.

Men pga blåsten bestämde vi oss för att gå tillbaka in i skogen igen.

Där hittade vi en perfekt plats att äta vår matsäck på. En slät stock, med spännande gråsuggor under barken.

Vi åt frukt och drack vatten och jag är så glad i våra nya lock till Life factory-flaskorna. Inga fler läckage längre, yay! Det är dom små sakerna i livet etc. inte sant?

Och även om vår utflykt var fin så var det bästa med den att komma hem till stugan och brasan igen. (Och yogamattan, och bilarna, och dinosaurierna och det här var nog en av dom få stunderna under helgen då Greta inte hade sin Elsaklänning på?)

Ja, för oftast såg det ut så här. Som när dom åt lördagsgodis framför brasan och idyllometern slog i taket till exempel.

Själv satt jag en stund i soffan och läste guideböcker inför sommarens semester i södra Frankrike.

Vid middagstid blev det så som det brukar bli i viken: Greta hjälpte till i köket och vi rökte lax i klotgrillen.

Olof ritade.

Den här gången olika sorters humlor.

Lördagen avslutades i soffan där vi tittade på Eurovision. Greta höll sig vaken och fick se Frans. Hon tyckte att han gjorde ett bra jobb. Och ja, så var det med den här helgen i viken i mitten av maj.