Vi har tittat en del på fotbolls-EM tillsammans, jag, Ulf och barnen. Och det både glädjer mig och KROSSAR mig att den första saken dom noterade, både Olof och Greta, och undrade mycket över var: ”men var är alla tjejerna?” Det är fortfarande en sak som dom frågar vid varje match: ”men när kommer tjejerna då?”. Frågan ”men varför kan inte tjejer och killar spela tillsammans?” är lika enkel och självklar när den kommer från ett par treåringars munnar, som den är omöjlig att besvara från en nednött feminists mammamun. För jag har inget vettigt svar mer än ”det är så här det har blivit och så som det brukar se ut”. Att behöva förklara att dom när dom blir äldre kommer att tävla på helt olika villkor, att de kommer att behandlas helt olika och ges helt olika förutsättningar blir nog aldrig så tydligt som när det kommer till sport.
Men jag sväljer klumpen i halsen. Fyller det magonda med ostkrokar och så har vi det ändå rätt trevligt när vi kollar på matcherna. Greta har full koll på Zlatan hela tiden och kan peka ut honom vilken given sekund som helst på plan. Olof tror att han heter Zlatman eftersom han uppenbarligen är någon slags superman (tänk, Batman, Superman, Spiderman, ja alltså Zlatman). Greta hejar på Sverige och Zlatan. Olof hejar på båda lagen vilken match det än må vara. Sverige-Italien? ”Heja Sverige! Heja Italien!” låter det från gossens håll. Och det är ju megafint. Plus smart. Ingen är mer nöjd med resultaten hittills i detta EM än vad han vår lille Olof är.
Och så leker vi fotbollsmatch. Oftast är Greta målvakt, Olof Sverige (Zlatman) och jag Ryssland. Ulf får ibland vara domare och ibland hoppar han in som Ryssland om jag känner att jag helst vill vara publik. Olof har kopierat Sveriges spel till fullo och har knappast några skott på mål. Han dribblar oftast bort från målet men skrattar hela tiden för han älskar verkligen att leka fotbollsmatch. När han skjuter utanför mål och missar så tar han tag i målstolpen och nuddar pannan med den. ”Så här gjorde Zlatman, visst mamma?” frågar han och jag nickar och skrattar så mycket inuti att jag tror att jag ska lyfta från marken. Men utåt sett håller jag masken för jag vet att man inte ska skratta åt barn. Men underhållen, det blir jag. Underhållen och utmanad och det summerar väl livet med Greta och Olof rätt bra.
Allt är precis som det ska vara.
6 comments
Det finns ju faktiskt riktigt bra damfotboll att titta på i Sverige. Ta med dem på en match! Gör en utflykt!
Jag bor ju i Linköping och har förmånen att se dom där landslagsspelarna en hel del eftersom dom tränar där sonen tränar hockey, och kan meddela att han (14 år) har bra koll på duktiga tjejer OCKSÅ. När EM var i Sverige 2013 så spelades flera matcher här, och trots att vi har Norrköping nästgårds och Åtvidaberg ännu närmare (med herrfotboll, dårå) så är det faktiskt ganska många som går på LFCs matcher.
Nästa gång ni ska till Astrid Lindgrens Värld eller Kolmården, boka in en match på Linköpings Arena! Lätt att hitta till, ingen trängsel och inte särskilt dyrt.
Det ska vi så klart göra och vi kommer väl att titta på em och vm när det spelas för damer också men det är ju just det där som är så självklart och enkelt när man är tre som sen blir så komplicerat som är så jädra svårt att förhålla sig till. Jag _förstår_ väl på sitt sätt varför det finns dam- och herridrotter, men det blev så symboliskt och satte en sån spotlight på hur våra barns framtid kommer att bli. Dvs inte helt jämställda och det suger ju.
Zlatman. Jag tror att jag dör sötdöden.
Åh Emma! Jag med, jag med.
Hej!
Det här har inte alls med det här inlägget att göra. Ville bara säga att jag testade nudelsalladen med tofu som du hade på veckomenyn härom veckan. Och det var SÅ gott!!
Så tack för tipset 😊
Vad roligt! Vad glad jag blir att du skrev och berättade det för mig! <3