”Såg du det där?”

Det är en fras som sägs cirka en gång i minuten här hemma just nu och den DRIVER MIG TILL VANSINNETS RAND! Nu senast skulle jag titta en driljard gånger när han som vi kallar Olof snurrade en penna på golvet. En gång = mäktigt. Två gånger = mäktigt. Tre gånger = fortfarande mäktigt. Men alla gånger efter det = imponeringsnivån sjunker för varje fråga/snurr, ja, det är vad jag vill säga till honom men det gör jag ju inte så klart. För jag är hans mamma så jag tittar och jag tittar och jag tittar. Sen förklarar jag att det räcker nu. Att jag måste få göra något annat. Men:

”Såg du det där, mamma?”

”Nej, nu såg jag inte det där och vet du. Jag kommer inte att titta nästa gång heller nu.”

”Såg du det där mamma!”

Ja, detta leder ju till noll och inget. Men så kom jag på strategin:

”Såg du det där!”

”Åh wow! Ja! Det där måste du visa för pappan.”

*barn springer iväg*

*lugnet sprider sig*

I ett par minuter. Eller så. I alla fall.