Förra helgen åkte vi ut till vår stuga i viken.
Det hade kommit så mycket snö!
Så vi gjorde snöänglar, så klart.
Barnens farfar var med oss. Han hade lånat stugan i en vecka för att vara där ute och måla. Han är nämligen konstnär och då kan man göra såna saker.
Eftersom det var lördag så åts det så klart lördagsgodis. Barnen har precis börjat med det men dom är faktiskt inte så hemskt impade över det där än. Deras favoriter är fortfarande olika varianter av torkad frukt. Inte mig emot.
Det blev kväll och vi åt middag.
Innan jul beställde jag och Ulf en låda med ekologiskt och närproducerat kött från ”min farm” (kolla upp om ni är intresserade av bra ekokött). Vi fick bland annat tjocka revbensspjäll och jag gjorde den här sensationella marinaden. Ågud. Dom är nästan overkligt goda faktiskt.
Nåja. Nästa dag vaknade vi till glödande träd och den mest ljuvliga vinterdag man kan tänka sig.
Så vi gick ut.
Ja minsann det gjorde vi.
Vi gjorde spår i snön och hoppade från altanen ner i snöhögar. Vi gjorde snöänglar och tumlade runt. Allt som allt, en mycket fin helg i vår vik. Den kan den, även på vintern. Om man har haft en farfar där i en vecka först som värmt upp stugan vill säga.
Ps. Jag såg att jag inte hade lagt upp bilderna från vår första tur ut till viken för detta år. Ett inlägg finns att läsa om dessa årets första två dagar, det ligger här *klicka*, för den som vill (och som jag gissar är nära släkt med oss? Obs att även alla andra är välkomna att klicka och titta men jag blir inte besviken om ni inte gör det. Jag förstår om ni inte finner det angeläget att göra så.).
Det är fredag och på golvet nedanför min fåtölj leker barnen med en tågbana och ett par Anna- och Elsadockor. Presenterna fick dom idag för att dom har slutat med blöja och potta. Häromdagen sa Greta, när hon satt på toaletten och jag på en pall intill, det är så våra heart-to-heart-situationer ser ut allra oftast:
Den nya terminen drog igång idag. Eller, så var det tänkt i alla fall. Olof gick till förskolan, Ulf till jobbet men jag blev hemma med Greta. Hon hade feber igår och sov hela dagen och hela natten … fram till halv fem då hon vaknade och sådär lite försynt men ändå bestämt sa: ”Ursäkta mamman och pappan men jag fick ingen mat igår och nu är jag JÄTTEHUNGRIG. Så jag måste få mat nu.” Ulf var en trooper och gick upp med henne. Så i svintidig otta åt hon gårdagskvällens middag till ”frukost”. Och sen har vi alltså hängt, hon och jag, och på ett romantiskt vis kan jag tänka att ”åh och så var vi hemma bara jag och Greta en hel dag” men på ett totalt oromantiskt vis kan jag känna att jag är ett sånt VRAK just nu på grund av att jag har spenderat alldeles för mycket tid med min uttråkade lilla dotter som inte ville göra något pga orkade inte men samtidigt var på konstant jakt efter att göra något pga lite för pigg för att vara sjuk.