Förra helgen firade vi lördag i viken. Det gjorde vi med att bland annat ta en promenad.
Ner till havet så klart.
När vi kom fram så visade det sig att det pågick någon slags båttävling i vår vik.
Det slog i seglen och båt efter båt lämnade startlinjen.
Vi hade med oss lördagsgodis och när jag satt där med min son i famnen så upplevde jag en sån intensiv lycka. Den strömmade genom hela min kropp. Det var som att jag för ett ögonblick hade förmågan att se allt det jag har fått. Alltså verkligen se och uppleva den fulla innebörden av att ha mina två barn, i vår vik, en sensommardag.
Greta kontrollerade vattentemperaturen.
Och det blev inte något bad nej nej. 15 grader är för kallt. Men det var varmt i luften och en granne badade så … men nej, inte vi.
Barnen klättrade runt på stenarna.
Och upptäckte saker och jag ÄLSKAR att titta på när dom upptäcker saker.
Men det var rätt blåsigt …
Och med rätt blåsigt menar jag JÄTTEBLÅSIGT.
Så vi gick tillbaka upp till vår stuga. Till baksidan och vår stora trall där det alltid tycks vara lä och soligt och varmt. Det var inte så dumt det heller.
Men att jag får leva delar av mitt liv i närheten av havet, gud vad jag tycker om det. Här sjunger mitt hjärta.
2 comments
Du har verkligen en fantastisk förmåga att dels ta vara på och njuta av upplevelser, dina barn och… Ja, livet! Och dessutom att kunna förmedla det fina i ord och bilder!
Lova att ALDRIG sälja denna pärla. Här kommer ni skapa barndomsminnen, fantastiska sommarlov och troligen även här utan tafik era barn kommer lära sig cykla!
Så håll hårt i denna pärla, för varje år som går kommer barnen älska den mer och mer. Och snart sitter ni där själva framför brasan och hör bara tissel tassel för då har barnen kompis med ut som sover över helgen.
Visst kommer bli några år i tonåren dom inte vill vara där så mycket utan i stan med kompisar men sedan så är dom lite större och ni får hem nästan vuxna barn som vill sitta framför brasan och tal om högskoleval och livet.