
Som ni kanske minns så spelade jag in en podd tidigare i höst där jag berättade om vår långa kamp för att få bli föräldrar. Det var en emotionell berg-och-dal-bana att berätta hela historien igen. Det var omtumlande att tänka tillbaka på allt, så här med några års distans till allt som hände men mest av allt var jag rädd för att jag inte skulle ha förvaltat min, vår, historia tillräckligt väl. Podden har släppts nu idag (man kan lyssna på den tex här eller här) och jag har inte lyssnat på den än men jag har redan fått en kommentar som var så fin att jag sitter här med klump i halsen och tårar i ögonen igen. Så här skriver en tjej som heter Emelie:
Hej, lite udda kommentar till just ditt inlägg om Halloween, men jag har precis lyssnat på ditt gästspel i podden Vattnet går. Jag grät och jag grät och du var helt trollbindande. Fantastisk att lyssna på. Är själv i v 18 nu och slukar allt med fokus på graviditeter. Att lyssna på dig var dock det mest fantastiska jag hört hittills. Starka underbara människa, tack för att du gjorde min dag! Kramar
Alltså Emelie: tack för att DU gjorde min dag. Jag måste nästan hämta mig lite. Kanske är det fler nya läsare som hittar hit nu i och med avsnittet? Välkomna. Min blogg handlar inte längre så himmelens mycket om ivf och åren med små tvillingar men är ni intresserade så vill jag tipsa om några inlägg och kategorier som jag har skrivit.
I det här inlägget, ”Det här med … barn”, berättar jag om vår resa fram till graviditetsbeskedet.
Sen finns det kategorier där jag skriver om IVF, om min totalt kaosartade graviditet och sedan finns det en hel rad med kategorier om livet med tvillingar (som *spoiler* är rätt INTENSIVT när dom är små).
Första tiden med tvillingarna.
Inte för att tuta i mitt eget horn (vilket ju faktiskt är precis vad jag gör men ÄSCH) så finns det massor av saker att läsa om här för den som vill djupdyka i kaosliv, livskriser, stora frågor men också i världens kanske största bassäng av kärlek.
Lämna gärna en kommentar om den är snäll. Låt bli om den inte kommer att göra mig glad. Det var/är jätteläskigt att ha pratat om allt det här jobbiga igen så snälla ni, var varsamma med mig.
Kram Erika
28 comments
Åh! Jag ser fram emot att lyssna på det! Jag har läst din blogg från första inlägget. Jag blev typ besatt av att följa hur det gick under graviditeten och kände när tvillingarna fötts att jag var tvungen att läsa allt innan. Ja och så läser jag såklart allt du skriver efter förlossningen också. Du skriver så bra och fint. Du berikar verkligen! <3 dina sammanfattningar om hur Olof och Greta är "just nu" är så fenomenala att jag får tårar i ögonen och undrar varje gång varför jag INTE gjort likadant med mina barn?!
Som sagt, ser fram emot att höra podden. Kram på er!
Har precis lyssnat klart på podden. Herregud vilken gråtfest! Vad fantastiska ni är, du och din familj! Jag känner mig så glad över att ni fick bli föräldrar till slut, och inser att den där tacksamheten du känner över att vara mamma är något som jag borde fundera lite mer på. Känns som att det är något som jag knappt reflekterat över. Kramar!
Hej Erika! Lyssnade direkt när jag såg på insta att avsnittet låg ute. Så fantastiskt fint berättat om er resa och ert kämpande, jag tycker att du är otroligt modig kring hela historien men ffa som vågar dela med dig även av alla hjärnspöken osv (OBS inte konstigt efter all denna stress!! Men jättemodigt att prata om, likväl, och VIKTIGT!). Mycket mycket fint berättat, om hela resan. Och en sak som jag tänker på ofta det där att det inte alls är självklart det där med de små barnen, och hur tacksam man kan känna sej. Du beskriver det så fint. Stor kram till dej och er.
Jag har inte lyssnat än men ser mycket fram emot att höra din historia. Jag hamnade på din blogg av en slump, tror det var något recept-tips som förde mig hit för ett antal år sedan, fastnade direkt för dig och ditt sätt att berätta. Sedan kom er historia om vad som skulle visa sig vara Olof och Greta. Jag har följt er sedan dess och det finns fortfarande ingen annan blogg som tilltalar mig som din. Så fint, starkt, modigt och VIKTIGT att du delar med dig av vad ni gått igenom. Jag är glad att få ha följt er på avstånd under era första år och hoppas det blir några till. Stor kram!
Så stark berättelse! Vilka kämpar ni är!!
Lyssnat och hjärtat sväller. Tack för att du delar med dig! <3
Ni fick era tvillingar! du som skalade en clementin och såg tecken :D jag lyssnade igår när jag gick en vända med barnvagnen med ettåringen. Har en liten till i magen som är planerad i februari så jag går inte så fort :) kom hem från promenaden med munnen på vid gavel och hade ett långt samtal med sambon om hur jag kände efter att ha lyssnat på eran tunga resa. Man vet ingenting om hur svårt de faktiskt kan vara att ”göra barn”. helt otroligt vilka kämpar ni är och vilken lycka att ni tillslut fick bli föräldrar ! Tack för att du dela med dig.
Tack fina Erika för att du orkade dela med dig av allt ni gått igenom för att få guldduon/lejonungarna/Oggi! Du är verkligen en stjärna på att berätta och sätta ord på både det som varit tungt och svårt men också det vackra och fina. Det är förstås därför jag troget följt din blogg sedan du väntade barnen och kånkade på den enorma magen. Kramar
Ååå vad fint du berättar. Även om jag jag har varit med på bloggen i många år och redan kände till historian så var det en helt annan sak att höra dig berätta om det. Det var tur att jag satt själv allra längst bak i en mörk buss på väg till jobbet i dag. Är lite extra hormonell och känslig för sånt här nu… Stora och varma kramar till dig och hela familjen (och kaninerna!), och tack för att du vågar berätta.
Fantastiskt, fantastiskt fint! Vad otroligt bra du berättar och vad… Vad hemskt och fruktansvärt och underbart. Jag har en nära vän som är i det första stadiet av er berättelse, och jag vet inte om hon orkar lyssna, men jag ska tipsa! Kanske kan det stötta henne lite.
Ingen bra idé att lyssna på avsnittet på jobbet! Jag grät så mycket att mina kollegor frågade om det hänt något :-) Jag är också tvillingmamma och hade komplikationer under graviditeten. Känner igen tacksamheten som du beskrivet. Jag blev så otroligt tagen av din berättelse och vilka kämpar ni är! Jag är så otroligt glad att det löste sig för er och att ni äntligen fick era barn :-). Tack för att du berättade! Kram1
Jag har följt din blogg i flera år och nu har jag även lyssnat på podden. Vilken resa du och Ulf tagit er igenom! Så många kloka ord! Tack för att du delar med dig <3<3<3
Fantastiska kloka starka människa! <3 Tack för att du delade med dig av er berättelse och många kloka och tänkvärda saker. Kram
Så rörande och berörande att lyssna på din berättelse. Jag är också tvillingmamma till en pojke och en flicka, har använt din blogg som uppslagsbok genom första året. Har läst det du skrivit om ert kämpande men det blev en dimension mer känslosamt när du berättade så här allt på en gång… Det är lätt att känna glädje över att ni fick ett lyckligt slut på barnlängtan. Tack för att vi fick dela det.
NU har jag lyssnat på podden i en solstol i Thailand. Och jösses vilken gripande historia. En härlig röst att lyssna på. Och det känns så härligt att det blev ett sånt lyckat slut! <3
Kramar till er!
Så fint och rörande, och vilken kamp!! Vi har fått en del missfall. Före första barnet, och mellan barnen och sådär. Jag brukar alltid säga att man förlorar en dröm, och nu var första gången jag hörde någon mer som uttryckte det på nästan samma sätt – att en framtid går förlorad. Att det då inte hjälper när folk ”tröstar” med att säga att det var tur det var så tidigt, eller att det ändå var nåt fel…
Stor kram till dig och familjen!
Tack snälla fina du för att du delar med dig! Så viktigt och så starkt! Jag och min man står inför att börja vår IVF resa nästa vecka och vi är både vettskrämda och förväntansfulla. Vi lyssnade på podden ihop och inte ett öga var torrt. Kram till dig och din fina familj <3
Har följt din blogg i många år. Vill säga tack för att delar med dig av din långa kämpiga resa. MÅNGA tårar föll när jag lyssnade. Att du är orkar vara öppen med detta. Har själv en lååååång kämpig resa bakom mig med ett lyckligt slut. En äggdonation som blev tvillingar kille och en tjej. Tack vare min syster blev detta möjligt. Har fortfarande svårt att prata om detta. Men blir mer och mer öppen med.det. Känner att jag fått extra styrka att öppna mig mer när jag hört din podd.. Viktigt att minska stigma kring detta. Tänk vad många det nog ändå är som håller allt detta för sig själva. Tack Erika.
Men noj.. Det blev visst fel. Menade inte stigma. Tänkte mer att det är inte ett ämne man pratar om så öppet. Precis som du berättar i podden. Det är ju så självklart för många att bli gravida.
Har lyssnat och gråtit … tack för att du delar med dig!
Det blev uppladdning med gråtfest när Lasse W gästade Thomas Andersson Wij. Och som grädden på moset lyssnade jag på dig efteråt. Du har en trygg röst Erika! En trygg röst till en gripande och samtidigt väldigt vacker historia. Tack för att du delar med dig både av det fina och av det svåra. Det är fint det!
Kärleksstormen du beskrev när ni berättade: stor igenkänning! Det var så fint att lyssna på dig – kan du inte podda mera, please?
Lyssnade på jobbet i fredags och grät så stilla och konstant under hela berättelsen. Det är så fint att ni delar med er, herregud.
Detta var så gripande, så fint och så vackert. Jag har en mycket nära vän som har gått igenom en liknande resa (och som nu ä n t l i g e n är gravid med sitt efterlängtade barn!) och även om jag tagit stor del i deras toppar och dalar genom hopp och förtvivlan under åren så var det fint att höra om er resa också och faktiskt få lite djupare förståelse för hur det känns att vara mitt i det där totala mörkret. Du kan nog hjälpa många med din berättelse, både alla som är eller har varit i en liknande situation och alla oss som liksom står på sidolinjen och hejar på och vill peppa men inte alltid vet vilket sätt som är det bästa att göra det på.
Du pratade inte alls snabbt och för mycket, du la fram er berättelse på ett väldigt fint och lugnt sätt och din röst är så behaglig att lyssna på. Som någon annan här upp skrev så skulle flera poddar klä dig ;) Och genom att lyssna på din beskrivning av allt ni varit igenom har du nu en ännu högre stjärna hos mig. Jag ska (lite generat röd om kinderna) erkänna att du är den person jag nog mest refererar till i samtal med andra, med min man och med mina vänner – och då känner jag dig bara genom din blogg. Jag återberättar ofta något roligt du har skrivit, har tipsat blivande tvillingföräldrar om din blogg, lagar massa mat du lagar, berättar för barnen om roliga upptåg ni har gjort med era barn (och blir mindre irriterad och mer tacksam över mina egna barn varje gång jag läser om hur ni hanterar vardagen med era små), har peppat min kompis som gjort sin IVF-resa om er resa och ert lyckliga slut. Har flera gånger berättat för henne det du nämnde i podden och som du också skrivit här någon gång, att din läkare sa att det inte handlade om du skulle bli mamma, utan när. Det gav så mycket hopp.
Lite flummig och ostrukturerad kommentar, men det jag vill säga är bara tack. Du är en sån fin förebild på så många sätt. Forsätt med att vara du. Och lyckliga Olof och Greta som fick just dig och Ulf till föräldrar!
Lyssnar och gråter, tack för att du delar med dig av er historia. <3
Tack för att du delar med dig! Lyssnade idag under promenaden med vår 5-månadersflicka sovandes i vagnen. Blev tacksam för att just hon kom till oss och tårarna föll när du beskrev hur du fick upp först Olof och sedan Greta på ditt bröst. Så mycket igenkänning och så mycket känslor du lyckades sätta ord på! <3
Åh tack för ett sånt fint avsnitt. Grät mig igenom nästa hela avsnittet…. samma resa här men med världens tur.. första försöket. Är så tacksam så jag intw vet vad jag ska ta mig till! Är genuint så glad för att ni kämpade på och lyckades. Två så fina barn!! En annan grej… Jag var på bröllop vid Comosjön förra sommaren och just den dagen vaknade jag upp med en blödning.. Dock blev det inget mf men ändå. Blev helt paff när jag hörde din historia just om Como. Tack för att du delar med dig och ger hopp till andra, det behövs!
Oj vilken historia. Varje gång tänkte men nu nu är det gången som blev deras barn men så sa du att ni fick missfall och jag blev alldeles kall. Att ni orkade fortsätta! SÅ starkt och SÅ viktigt. Tack för att du delar med dig. Får nu bevis igen att jag går rätt väg i livet genom att bli barnmorska. Stort grattis till din fina familj <3