Uj uj uj så UPPSPÄND hon var hon vår lilla Greta i morse. Hon vaknade klockan 06.00 men var så fin att hon lät Olof sova fram till sju. ”Får jag väcka honom upp nu?” frågade hon på sitt oemotståndligt bakvända vis när Morgonshowens vinjett började rulla. Och Olof, som är en mycket morgontrött liten person, tänk scenen med Kalle Anka i Kalle Ankas jul, fjongade upp ur sängen så gott som en zoombie nu kan fjonga upp ur en säng. Tillsammans öppnade de sedan den första lådan och tappade nästan andan när de såg de fina små folieklädda tomtarna som låg i asken. Sen:
– Men, jag tycker inte om choklad.
– Ska du inte ens prova?
– Nej tack.

Trots dissen var det ändå inte några direkt dystra miner i juniorsektionen. Kanske på grund av att ”Jakten på jultomten” började sen? Ja, ”Selmas saga” alltså. Halvvägs in i avsnittet undrade dock Olof när programmet skulle börja egentligen? Allt det ordnade sig när magin gjorde entré. Pjuh!

Men med kalendern tar vi alltså nya tag imorgon. Då blir det presentjakt:

Ps. I paketet ligger det där sällskapsspelet där man fiskar gapande fiskar, ni vet? Jag önskade mig så intensivt ett sådant under hela min barndom men fick aldrig något. Det är kanske det här som är det bästa med att vara vuxen och få egna barn: att man kan ge sitt inre barn presenterna man aldrig fick. Vinnis!

Imorgon är det så äntligen den första december och SOM barnen har längtat efter det. Kanske Olof mest eftersom ”Jakten på jultomten” börjar då, ja, det är vad han har fått för sig att årets julkalender heter. ”Jakten på jultomten” är hans favoritprogram i hela världen säger han, näst efter Labyrint, och det är ett mycket gott betyg för en tv-serie. Rejtingen har han gjort utifrån trailern för julkalendern som ju har rullat ett tag i Barnkanalen. Håhåjaja, himla rart är vad det är med att leva med han vår lille Olle Olofsson.

Annars har de senaste veckorna mest handlat om feber och slutredigering. Jag är nu klar med samtliga program till årets säsong av Retorikmatchen. Det är en himla massa program som jag har gjort under kort tid och jag är lika stolt över dom alla. Det har också bestämts att det ska bli en säsong till yay! så den har jag faktiskt redan börjat jobba med så smått. Annars har jag bara ett par reportage som jag ska skriva innan det är jullov på riktigt. Fy vad härligt det ska bli! Just nu känner jag mig mest nednött efter att ha spenderat 48 timmar med en först febrig och sedan återhämtningsfrisk pratkvarn AKA Gretsky. Herregud vad hon har pratat med mig. Dygnet runt känns det som. Men imorgon ska jag äta julbord och det kommer att hela mig, mina öron och mitt sinne har jag tänkt.

Men så till adventskalendern. Så här blev den: Själva kalendern köpte jag på Granit. Den är i trä och innehåller 24 lådor. I varje låda kommer jag att lägga olika överraskningar till barnen. En låda för varje dag. Vi pratade igenom det här under kvällen, jag och barnen, att det bara finns en låda om dagen men två barn. Hur skulle vi lösa det? Skulle de öppna varannan låda? ”Nej!” kom Greta på, ”så här gör vi: jag håller där uppe och du där nere Olof och så öppnar vi varje låda tillsammans.” Och så får det bli. I den första lådan kommer de att hitta två små chokladtomtar. I den andra en paketjakt där ett spel ligger och väntar i slutet. I den tredje biljetter till en julkonsert som vi ska gå på tillsammans. I den fjärde en paketjakt där två pepparkakshus som ska dekoreras väntar i slutet. Och så där kommer lådorna att varvas. Det blir en hel del godbitar och en hel del julpyssel: baka lussekatter, göra julgodis, göra pynt till granen, baka pepparkakor. Sånt juligt. Men också Nötknäpparen på Operan, en utflykt till Kaknästornet och en utflykt där vi åker ner på stan och tittar på NK:s julskyltning.

Det känns bra att den inte innehåller några paket, eller det gör den ju: pepparkakshuset och pepparkaksformar och julpynt (dagen då granen kommer) har jag tänkt slå in men dom får inte några leksaker. Dom paketen sparar jag till julafton. Det enda jag har köpt nytt är en film som dom ska få någon av lördagarna och två spel som jag också tror att vi kommer att ha stor glädje av fram till jul (och efter).

Ordningen på adventsöverraskningarna har jag inte bestämt helt. Men i en ask i arbetsrummet ligger allt och väntar. Lådorna kommer att vara tomma fram tills respektive dag. Annars gissar jag att nyfikenheten kommer att ta överhanden och lådorna öppnas i förväg. Men än så länge har dom låtit magin vara. Under hela kvällen har dom – såklart – stått och trånat vid kalendern men inte en enda låda har dom öppnat. Och för ovanlighetens skull gick det rätt snabbt att natta barnen denna kväll. Dom längtar så mycket till imorgon att de trots att de är så UPPSPÄNDA valde att duna in tidigt så att det snabbare ska bli imorgon.

Och jag, jag älskar allt med det här.