Uj uj uj så UPPSPÄND hon var hon vår lilla Greta i morse. Hon vaknade klockan 06.00 men var så fin att hon lät Olof sova fram till sju. ”Får jag väcka honom upp nu?” frågade hon på sitt oemotståndligt bakvända vis när Morgonshowens vinjett började rulla. Och Olof, som är en mycket morgontrött liten person, tänk scenen med Kalle Anka i Kalle Ankas jul, fjongade upp ur sängen så gott som en zoombie nu kan fjonga upp ur en säng. Tillsammans öppnade de sedan den första lådan och tappade nästan andan när de såg de fina små folieklädda tomtarna som låg i asken. Sen:
– Men, jag tycker inte om choklad.
– Ska du inte ens prova?
– Nej tack.
Trots dissen var det ändå inte några direkt dystra miner i juniorsektionen. Kanske på grund av att ”Jakten på jultomten” började sen? Ja, ”Selmas saga” alltså. Halvvägs in i avsnittet undrade dock Olof när programmet skulle börja egentligen? Allt det ordnade sig när magin gjorde entré. Pjuh!
Men med kalendern tar vi alltså nya tag imorgon. Då blir det presentjakt:
Ps. I paketet ligger det där sällskapsspelet där man fiskar gapande fiskar, ni vet? Jag önskade mig så intensivt ett sådant under hela min barndom men fick aldrig något. Det är kanske det här som är det bästa med att vara vuxen och få egna barn: att man kan ge sitt inre barn presenterna man aldrig fick. Vinnis!
Idag har det gått prick en vecka sedan vi tog in på hotell här hemma i Stockholm.
Vi började med att checka in, gå till vårt rum och posera.
Sen bestämde vi oss för att gå ut på stan.
Och ut på stan gick vi.
Vi gick till Buttericks som var Halloweenpyntat till huggtänderna och Olof var med andra ord i himmelriket. Barnen fick välja var sin sak där inne. Olof valde en spindel med tillhörande nät och Greta valde ett diadem med lila hår och fladdermöss som fick henne att känna det som att hon var en av dom i Dollystyle. BÄSTA känslorna i omlopp hos båda barnen där med andra ord.
Men det här att ”gå på stan” tyckte våra juniorer var klart överskattat så efter att jag köpt det hårjox jag ville på Åhléns gick vi tillbaka till hotellet.
Efter att vi tumlat runt på hotellrummet ett tag snajdade vi till oss och tog en bild i spegeln.
Sen gick vi ner till restaurangen och vilken mysig restaurang det var. Så lugn och stilla. Hehe, ja, det berodde nog mest på utrustningen som vi hade med oss till barnen men whatever works som vi brukar säga.
Jag var kattig. Det är ju alltid lite speciellt att berömma sig själv men jag kämpar på här. Tar dom komplimanger jag kan få osv.
Efter middagen började runttumlandet igen. Kan ni se mina barn?
Olof och Greta gjorde någon slags dans där borta i trappan.
Som sedan ledde till en springtur.
Som slutade i en krasch en våning upp. Här uppe dansade vi och lekte Labyrint rätt länge. Gött med en plats för sig själva där man inte stör andra gäster men ändå får känna in känslan av hotellpirr och kul.
Sedan återvände vi till vårt hotellrum. Men först: lite spring i korridoren bara.
Väl tillbaka på rummet så kröp vi upp i sängen och tittade på ett avsnitt av något som jag inte minns på paddan.
Nästa morgon åt vi en ljuvlig hotellfrukost och även om vi gjorde det bästa vi kunde så hann vi inte riktigt med att posera fullt ut den här gången.
Sen tog jag och Greta oss en rundtur i hotellet. Så här på morgonskvisten var det nästan folktomt och vi kunde verkligen ta in allt snyggt som pågår på hotellet. Ser ni lilla Gretsky förresten?
Vår fina lilla stora tjej.
Vi fortsatte vår tour runt hotellet.
Vi hittade upplivande affischer. Vi pratade en del om det, att Greta Garbo arbetat i den här byggnaden innan det blev hotell. Båda barnen var helt mindblown av den informationen.
Sedan hände det gulligaste under hela vår vistelse. Greta ville Så Gärna prata i telefonen som fanns på hotellrummet. Så jag ringde upp hennes moster.
Och sedan pratade hon med henne. Som hon pratade. Konverserade verkligen. Berättade om vad vi gjort och sånt som hade hänt.
Alltså Greta. Greta! <3
När barnen började klättra på väggarna, nåja, fönstren så bestämde vi oss för att packa ihop och göra oss redo för hemfärd.
Men först. En liten tur på stan bara.
Och allt som allt hade vi ett helt igenom jättehärligt dygn på hotell i Stockholm. Jag längtar tills att vi ska göra det nästa gång igen!
Nämligen Häringe slott som är väldigt barnvänliga runt loven. Jag älskar ställen som inkluderar barn och är tydliga med att alla är välkomna.
Inne i slottet möttes vi av en pumpa och på sitt sätt så peakade vistelsen där. För vissa i familjen alltså.
Vi gick upp till övervåningen som var så mysig att jag tror jag smäller av. Visst vill man bara krypa in i denna varma famn av mulligt mys? För den som inte vill övernatta kan jag tipsa om att dom har afternoon tea här. Den såg fab ut.
Barnen lekte i slottets lekrum medan jag och Ulf pratade hela meningar till punkt sittandes i en soffa i en av salongerna. Sen drack vi varm choklad med vispgrädde och åt småkakor medan vinden ven utanför fönstren.
Vi gick tillbaka till vårt rum som låg i en paviljong intill och bäddade ner oss under täckena. Vi tittade på Barnkanalen och jag började läsa vår bokklubbsbok.
Sen åt vi middag på slottet och det var väl den enda som lämnade övrigt att önska. Jag som älskar god mat blir så ledsen när ett ställe har kockar som tycks vara rätt ointresserade av matlagning. Till exempel var såsen mjölskadad (vilket borde vara en omöjlighet när det är en rödvinsreduktion) och köttet var knappast den styckdetalj som sades. När jag frågade om barnen kunde få sina nuggets utan panering så gick inte det eftersom dom togs ”direkt från plåten”. ”Togs direkt från påsen” skulle visa sig ligga närmare sanningen. Men HUR SOM HELST. Den trökiga middagen till trots så hade vi en himla härlig kväll. Barnen blev ju till exempel något … uppspelta över riddarrustningen i entrén. Kan man säga.
PRECIS SOM I FROST! NÄR ANNA SJUNGER ”FÖR FÖRSTA GÅNGEN NÅNSIN”!
Det blev morgon och efter en god natts sömn så var det dags för frukost inne i slottet.
Den var så himla fint uppdukad under kristallkronor i det gamla biblioteket. Hjärtat ba: ”knip”.
Olof valde våfflor till frukost som det proffs han är.
Efter frukost tog jag och Greta oss en liten promenad.
Vi gick ner till poolen som var helt trollbindande i höstrusket.
Greta planerade noga och detaljerat hur hon skulle ta sig an poolen nästa gång vi besöker slottet. På sommaren får det bli.
Ändå sjukt fint med en pool som hösten lagt beslag på.
Vi gick vidare.
Och avslutade vår vistelse med att läsa en prinsesstidning med JULTEMA! Oh yea, nu tar vi sikte på nästa högtid här hemma. Inte mig emot.
Vi hade en Halloweenfest i lördags. Eller, allra mest var det här Olofs fest för oh boy vad han har peppat för detta med Halloween. Han började göra pynt någon gång i somras och NU VAR DET ÄNTLIGEN DAGS.
Barnen var sminkade. Olof var en läskig spindel och Greta var en läskig och ledsen flicka. Hon har ju gjort en bra analys där. Det läskigaste man som vuxen vet är ju typ barn som är ledsna utan att man riktigt fattar varför.
Hemmet var pyntat till tårna, till balkongen till och med.
Alla rum hade pynt. Det mesta gjort av vår son.
Vi var redo att ta emot våra gäster.
Förlåt. Jag menar att vi var REDO moooahaha att ta emot våra gäster.
Å så kom dom!
Barnen var överförtjusta!
Och Greta kunde inte bärga sig att få visa allt vi bakat och pysslat med under förmiddagen.
Vi hade bland annat gjort cup cakes med hallon och citronfrosting. Vad det här var för figurer? Ja, det frågade vi oss många gånger. Himla GÖLLIGA blev dom ju i alla fall. Kanin/hare/vampyr/animefigurerna.
Vi gjorde också en variant med läskiga döskallar på.
Vi hade också gjort chokladbollar som såg ut som zombiespindlar typ.
Och så bjöd vi på blod med spindlar i. Nej, det var hallonsaft vill jag förtydliga för den som blev orolig.
Ja, sen spenderade vi eftermiddagen med att fika och göra läskiga miner och fråga Olof om han var nöjd och ÅH JA! bästa dagen i livet tror jag bestämt att det var.
Till slut var vi så sockerstinna och spökstissiga att det enda vettiga var att titta på en film. Det blev Frost eftersom Elsa och hennes crew har en tendens att ta sig in mest överallt i alla sammanhang.